IFK Norrköping faller ur allsvenskan efter en tung sportslig höst.
Men enligt klubbens ordförande Martin Gyllix började problemen långt tidigare – och när den nya styrelsen tog över i våras möttes man av en organisation i djup obalans, både ekonomiskt och strukturellt.

I podcasten Lundh beskriver Gyllix en situation som få på utsidan hade förstått vidden av.

– Vi hade en förening med runt en miljon i likviditet och en burn rate på sex miljoner i månaden, säger han i podden.

”Inte ett dukat bord” – krisläget mötte den nya styrelsen

I våras valdes Gyllix in som ordförande mitt under en period av intern turbulens.
Det dröjde inte länge innan den nya styrelsen upptäckte hur illa ställt verksamheten faktiskt var.

Gyllix menar att det fanns brister i allt från roller och arbetsbeskrivningar till processer, styrning och övergripande kontroll. En ”avsaknad av struktur” är den bild han återkommer till – och något som, enligt honom, tillåtits växa fram över flera år.

– Det fanns inte tydlighet, det fanns inte ledarskap som genomsyrade föreningen. Det var en verksamhet som inte mådde bra.

Att IFK:s ekonomi fortfarande visar kraftiga minus mot föregående år var inte förvånande för den nya ledningen. Däremot var omfattningen värre än väntat.

Årsredovisningar gav inte hela bilden

Gyllix berättar att den ekonomiska verkligheten inte gick att utläsa i årsredovisningar och externa underlag.

Den tidigare styrelsen hade lämnat medlemskommunikationer, men den fulla bilden uppenbarades först när den nya ledningen ”öppnade huven”, som Gyllix uttrycker det.

– Vi blev överraskade. Ofta är en verksamhet som ser ut att må dåligt ännu sämre i verkligheten. Så var det här.

Trots det ångrar han inte att han tackade ja till uppdraget – snarare tvärtom. Gyllix beskriver att styrelsen klev in med ambitionen att vända föreningen på djupet.

”Vi måste börja om från grunden”

När situationen klarnat vidtog tuffa beslut. IFK Norrköping bytte klubbchef, drog igång ett omfattande sparprogram och skar ned kostnadsnivån kraftigt.

En nödvändighet, enligt Gyllix.

– Vi har haft en alldeles för stor kostym. IFK har en bild av sig själv som Malmö FF men ekonomi som Degerfors. Då blir det svårt att driva verksamheten framåt.

Han understryker att styrelsen envist försökt vara transparent gentemot medlemmarna – och att året redan i mars förklarades som ett renodlat överlevnadsår.

Ekonomiskt har klubben stabiliserats, men sportsligt har det blivit ett rejält misslyckande.

Inget pekande – men ett kollektivt ansvar

Gyllix tonar ned resonemang om syndabockar.

– Vi är alla ansvariga. Spelare, stab, styrelse. Vi vinner tillsammans och förlorar tillsammans.

Han menar också att det inte finns skäl att hävda medveten misskötsel från tidigare ledningspersoner – utan snarare att bristfälliga strukturer och för höga kostnader fått fortgå för länge.

”Vi måste framåt” – fokus på rekonstruktionen

När IFK nu står inför sin första sejour i Superettan på över ett decennium är den sportsliga smällen tung. Men Gyllix upprepar att klubben inte har råd att fastna i historiska analyser.

– Vi vet vad som hänt. Vi måste framåt och fortsätta processen vi påbörjat.

Det innebär fortsatt ombyggnad, fortsatt ekonomisk disciplin – och fortsatt arbete på flera plan i en komplex organisation där förening, bolag, arena, gym och restaurang ingår.

IFK Norrköping går in i 2026 som en förening som tappat sin plats i svensk fotbolls finrum, men som enligt den sittande ordföranden står organisatoriskt starkare än på länge.
Frågan är nu hur snabbt – och på vilket sätt – klubben kan resa sig sportsligt igen.

Missa inte